Roligheter i vardagen

I lugnt tempo strosar vi runt bland gatorna i Florens under några dagar i oktober för två år sedan. Njuter av omgivningarna, de gamla byggnaderna som andas historia och av stöket som blir i en storstad. Tillsammans diskuterar vi vad vi ser omkring oss. Avkopplande och tankeväckande när man är i samtal med en 7- åring och en 10-åring. De ser saker som en annan inte ser. Upptäcker och funderar på saker som vi som vuxna bara tar för givet eller som vi bara slutat se.

Vi, jag och min man,  ser de stora sakerna. Broarna, färgerna, byggnaderna. Njuter av luften. Njuter av säl
lskapet.

Barnen ser skyltarna.

Helt plötsligt öppnas en ny värld av  små detaljer som gör de vardagliga tingen roliga. Vi ser dem överallt. Fisken, kistan, skärpet.Varför har de valt just de figurerna? Får man göra så? Varför har vi inte sådana skyltar hemma? Frågorna är många och förväntan inför nästa skylt är stor. Helt plötsligt utbrister 10-åriga Sixten, "jag önskar att jag hade en tavla hemma på mitt rum med dessa skyltar på. Kan du göra en åt mig mamma? Det önskar jag mig i julklapp".

Så nu hänger det en sådan tavla på hans rum. Varje dag påminns vi nu om promenaden i Florens, samtalen vi hade vid varje skylt och hur viktigt det är att inte missa de där små roligheterna i vardagen.

Nu var det länge sedan

Tänker ibland, ok, relativt ofta på tiden då jag bloggade regelbundet. Jag saknar det. Mycket. Det var en stund för eftertanke och reflektion kring dagen. Kring livet.

Anledning till att jag slutade var att Instagram, Facebook, tiden och ja, livet. För mycket på gång på samma gång. Man vill göra så mycket, jobba, träna, fixa hus och hem, vänner, familj och barnen. Barnen, godingarna som helt plötsligt har massa andra intressen än mamsen ;-)  Precis som det ska vara, jag vet, men ändå. Tiden går så fort.



Det gäller att njuta.

Det gäller att stanna upp och ta tillvara på det som man har nu.

Så därför skriver jag ett inlägg idag. Jag stannar upp lite.