Har lyckats med det omöjliga idag igen!!!

Inte för att gårdagens husvagnsuppstart var helt omöjlig men ändå. Det jag lyckats med idag hör nog snarare till kategorin: saker som man aldrig lyckas med. Inte jag i alla fall.

Det hela startar med att vi idag tagit oss en promenad och titt i/ på Strömstad. Solen skiner ( fortfarande trots skitprognoserna...) och vi bara har det gött. Så när vi spatserar runt där bland söta butiker och båtfylld hamn i centrum så dyker jag ( helt oväntat... Hm... Ska bara kolla lite... Hm...) in i en klädaffär och på ett ögonblick hittar jag ett par jeans och ett par jeansshorts från Object, på rea!!!! Inget konstigt alls så långt men det är nu det händer - de passar, perfekt! Hur ofta händer det? Allvarligt? Typ aldrig.

Nu känner man sig gött nöjd.

Nu har maken haft det hett om öronen...

Nej inte så farligt men ändå. Som många andra killar ( detta är en slutsats jag drar utan någon som helst välgenomarbetat undersökning, men en typ av fakta man bearbetat under många års iakttagelser och analyser av liknande situationer tillsammans med goda vänninor...) har min kära make den där formen av fobi som sköljer över dem när de närmar sig en klädaffär. Ska man verkligen behöva köpa några nya kläder? Det finns ju massor i garderoben...ja, ni har kanske hört det förut.....

Han gillar att vara snyggt klädd och är medveten men att shoppa...nä, inte hans grej alls. Grejen är den att efter alla dessa år så har shopping med honom blivit en fobi även för mig... (OK, riktigt så långt har det inte gått men nästan...)

Hur som helst, det finns inte mycket som är lika effektivt som att släppa iväg hans mamma med honom i en klädaffär. Då jäklar (ursäkta svordommen) blir det handlat. Han kommer liksom inte undan, han blir fem år igen. Även om man är vuxen, har hus, barn, jobb osv så är man alltid någons barn. Och ibland kommer man bara liksom inte undan...;-)  Så det blev storröj på Brothers idag ;-) Tack kära svärmor!

FÖRSTA RIKTIGA TJEJSHOPPINGRUNDAN

Idag har jag och lillasyster varit på vår första riktiga  shoppingrunda. Pappa och storebror har varit ute och sågat ved hos min moster och morbror, så då tog tjejerna cyklarna fram till sta´n för en liten shoppingrunda och fika! Mysigt värre!

Det blev lite bassommarshopping på H&M, dvs shorts, kjol, t-shirts, leggings, strumpor och hårspännen. (Ibland undrar man om inte hårspännen och leggings är rena förbrukningsvaror. Förr köpte man blöjor och nappar, nu köper man leggings...)

Som ni ser så har brorsan fått lite grejer också. Att få med honom är inte lika lätt,  undrar om det sitter i generna....

Ser ju vilka färger som är mest populära.... Har fått in lite blått i lillans garderob i alla fall...

Klassisk dialog kring "tom" garderob

Insåg snabbt att jag och min käre make hade en urklassisk dialog denna morgon. (Fenomenet att man faktiskt har de där dialogerna som alla skojar om är ju också rätt intressant...) :

Jag:   - Jag har INGENTING  i min garderob, jag har banne mig inget att ta på mig! 

Maken:  - Va, jo, men kolla det ligger ju massor av grejer här...

J:  - Ja men hur kul är de då?

M:  - Du var ju precis i Göteborg med A o L, då köpte du ju grejer... 
         Varför köper du sån´t som du inte vill ha då?

Ja, det kan man fråga sig? 

Visserligen så köpte jag några söta blusar och leggings men det känns fortfarande inte "bra" i garderoben. Vad är det som göra att när man ska handla så hittar man aldrig något? Eller att det på något konstigt vis ändå "fattas" kläder i garderoben?

Önskar också ibland att jag hade modet att bara röja ut  alla de där  tröjorna som man ledsnat på, som tappat passformen, som man inte trivs i eller som inte riktigt passar till något.  Men så tänker man att rätt som det är kommer man på att den visst funkar.  Eller att just den tröjan som man slängde i ett av sina sådana där röj ( de gånger man lyckats samla lite mod...)  är just precis den man vill ha på sig idag. 

Snacka om I-lands problem...


Men, men, faktum kvarstår, det är faktiskt tomt i min garderob...;-)