Sötaste lyckopillret

Huset blir jättefint. Vi börjar äntligen se skymten av slutresultatet. Och det är precis i det här läget som man börjar ledsna. Ledsna på att måla, ledsna på alla sågspån som mystiskt finns överallt i huset, ledsna på att trädgården ser ut som ett virrvarr.

Denna perioden på året är visserligen inte trädgårdens glansperiod, men ändå... Nu är den  inte bara höstbrun och full med löv utan nu är den också nedtrampad, gyttjig och rörig. Inte heller konstigt med tanke på det arbete som görs hos oss. Men ändå. 

Samtidigt är det nog en bra period att ha det såhär i trädgården, man hade säkert varit mer ledsen om allt detta jobb drabbat trädgården då allt började spira. Nu är den på dekis i alla fall liksom...

Men vi har ett litet lyckopiller i vår trädgård. Satte den i våras och har spanat på den länge innan dess. Har visat den här tidigare i bloggen och den har varit söt länge men nu är den sötare än sockervadd. Så i all röra och allt jobb har vi ett sött litet lyckopiller vid namn Höstsilverax  i vår trädgård. 

Söt, sötare, Höstsilveraxblomma.