Herreguud, hur seg kan man vara på morgonen?
Hur svårt ska det vara och bara komma upp när klockan ringer? Och varför, VARFÖR kan man inte bara gå upp en kvart tidigare????????
En kvart skulle göra hur stor skillnad som helst på morgonbestyren och framför allt skulle inte de där sista stirriga fem minutrarna, när man egentligen redan är försenad, bli så hetsiga.
Var är min cykelnyckel, mamma?
Jag vet inte, men snälla, ta på dig strumporna nu. Å du med E, ta på dig! Men du S, har du frukt med dig nu då? E, snälla, snälla, släpp katten! Å kom igen nu då , vi har bråttom......
Samtidigt som min käre make springer runt och gör ungefär samma sak. Dessutom har han den dåliga vanan att varje dag trolla bort sina nycklar eller något liknande.
Antagligen har vi inte kommit in i vardagsrutiner eller flytet ännu. Förhoppningsvis kommer detta ordna sig snart.... Om vi bara kunde gå upp den där kvarten tidigare. I alla fall jag. Så jag kunde få gjort mina grejer först i lugn och ro. Vara förståndig.
Herregud, man är ju vuxen. Man jobbar, har barn, hus familj osv. Fixar det mesta hyfsat bra, organiserar saker, tar tag i saker dagarna i ända, men att komma upp ur sängen på morgonen, NÄPP. Funkar inte.
Måste skärpa mig. Imorgon då...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar